Skryt eller självaktning

Alla har vi säkert vid något tillfälle hört talas om Jantelagen. Ni vet den där lagen som säger att ingen ska tro att den är något, typ. Det att om någon åstadkommit något positivt kan det inte erkännas av omgivningen för den anses inte vara värd det… Varför?!? Ja, det är den stora frågan!

I Dynamiska duons tjugonde avsnitt ”Skryt” för fan diskuterar vi kring just detta! Varför är det inte okej att vara nöjd med sig själv och sina egna prestationer? Hur kommer det sig att yttranden liksom ”jag är jätte nöjd med mig själv” eller ”jag är jätte stolt över mig själv” lätt klassas som rent skärt skryt…? Vad är det för fel på självaktning, alltså att ha en sund självkänsla och veta sitt värde?

Vill ni veta våra åsikter kring dessa frågor? Varsågod och lyssna!

Drömmar & tålamod 

Jag har alltid varit något av en drömmare. Mina drömmar har kunnat vara såväl stora som små men de har alltid funnits där. Drömmar, eller visioner, är något som vi alla mer eller mindre har av och jag har min egen lilla teori angående att förmågan till att drömma är avgörande för människans sätt att leva. 

Nu tänker säkert någon att Vad menar hon nu riktigt??? Och det jag menar är att drömmar tillåter oss att se möjligheter i framtiden, vilket alltså ger oss ett syfte och en mening med att ”leva livet” istället för att ”överleva livet”. Inte sant?

Detta kanske vid första åtanken kan komma att låta aningen deppigt, speciellt om en känner att en inte har några drömmar. Många väljer kanske att inte tillåta sig drömma, eller möjligtvis har en drömmar men väljer att undantränga dem med tankar som att de ändå är ouppnåeliga eller omöjliga att förverkliga av olika skäl. Men liksom jag även skrivit i tidigare inlägg så är det bara en själv som kan avgöra ifall en dröm kan komma att förverkligas eller inte. Eller hur?

I motsats till dem som inte vågar tillåta sig att drömma finns då de som vågar drömma men saknar tålamod att förverkliga sina drömmar. Det att allting skall hända genast då en slagits av första åtanken, annars är det bara slöseri med tid. Jovisst, beroende på dröm så kanske den går att förverkliga på en gång men sådant som exempelvis karriärsmässiga drömmar eller livsstils förändringar är något som kräver enormt mycket tid och engagemang. Det är något som sällan bara kommer till en, alltså kräver det att en måste jobba för att uppnå det.

Vad beträffar tålamod menar jag även hur människor lätt gör enorma satsningar och uppoffringar för att nå sina mål och förverkliga sina drömmar så snabbt som möjligt. Kosta vad det kosta vill! Vad beträffar satsningar menar jag nu inte bara ekonomiska sådana, utan även sociala uppoffringar i form av vänner och familj. Det att en lätt låter sig stängas in i sin egen lilla rymdraket med sikte mot månen, en blir självupptagen och kanske dessutom upplever sina närmaste som energi tjuvar då dessa försöker vinna din uppmärksamhet mellan varven… Vänner kan en få att förstå att en för tillfället har mycket att stå i med men aningen svårare ifall det till exempel är ens man/fru/sambo eller lilla dotter/son som kräver ens uppmärksamhet…

Min åsikt är att vägen mot målet och förverkligandet av drömmar ska vara en njutningsfull resa, alltså ska hela livet vara en njutningsfull resa. Det att en stöter på törnar som jämnar en med marken emellanåt, eller det att ens sinnesstämning varierar beroende på aktuella omständigheter är något som hör livet till. Det betyder alltså inte att livet vore något mindre njutningsfullt bara för att en någon gång nu och då har en dålig dag. Det jag menar är snarare att en måste lära sig att uppskatta det en har för stunden på vägen mot målet och se det vackra i det. Beroende på hur livet svänger kan det till och med betyda att en gör bättre i att ”ändra format” på något av ens mål, eller kanske lägga något åt sidan på hyllan och vänta för att i senare skede ta sig an det igen. För hur kul är det att sist och slutligen nå toppen av berget och konstatera att en nått sitt mål men kanske förlorat sina närmaste…?

Att nöja sig med sig själv…

… är inte alla gånger så lätt. Varför? En stor delorsak är enligt min mening att vi i våra huvuden formar upp bilden av ideal människan och hur var och en av oss upplever att en sådan människa och dens liv skulle borda se ut fysiskt, psykiskt och socialt (och för att inte nämna materiellt). Denna bild målar vi upp utgående från alla våra samhälleliga intryck, varav en utan desto mer funderingar lätt kan konstatera att de sociala medierna har en mycket stor inverkan. Hur mycket var och en sedan låter sig påverkas av denna idealiska modell av människan är beroende av den egna självbilden vilken jag beskrev i ett tidigare inlägg, alltså är det den feedback vi givits av omvärlden i samband med vår uppväxt som är avgörande för vad vi kommer ha för motståndskraft mot alla dessa intryck!

Detta inlägg kommer som en liten fortsättning på mitt förra, Mental vs. Fysisk fitness. Jag vill alltså formulera mina tankar kring att duga i ens egna ögon samt dess stora betydelse på varendaste ett val en gör, inte minst val beträffande ens egen hälsa. Liksom jag skrev i det tidigare inlägget kan ens hälsofrämjande handlingar snarare komma att liknas vid ett sätt att straffa sig själv ifall en inte med en god självkänsla som grund kommit sig för att skrida till åtgärder. Med detta menar jag alltså att en antingen kanske efter exempelvis ett läkarbesök känner sig tvingad till att genomföra vissa förändringar i sin livsstil då ens fysiska hälsa börjat svacka radikalt… Någon kan också uppleva sig vara tvingad till att börja styrketräna efter tionde besöket hos fysioterapeuten då denne för tionde gången förklarat för en att ens fysiska problem beror på svag muskulatur, alltså kommer inte enbart behandlingar ge en bestående hjälp och smärtlindring… Eller kanske ens kliv in i gym världen med alla dess bärande hälsotrender beror på bilder som flödat på ens sociala medier med intrycket av att en är mycket lyckligare ifall den är mer än vältränad (ripped) och en av alla medtävlande i någon av de olika fitness grenarna… Dessa bara som några nämnda exempel alltså.

Vad jag försöker säga är att det spelar ingen roll vad vi gör för val eller hur vi väljer att handla sålänge vi inte gör allt utgående från oss själva. Ifall inte den där självkänslan finns där som grund kommer en alltså i slut ändan inte vara något lyckligare. Det att en köper värsta vrålåket till bil kommer inte höja ens självkänsla eller göra en lyckligare… Eller det att en tränar och äter superstrikt hela tiden kommer inte heller göra en lyckligare och ej heller höja den egna självkänslan… SÅ LÄNGE SOM ens handlingar är riktade utåt, alltså en vill/har behov av att bli bekräftad av omvärlden, eller en strävar efter att bli liksom någon annan. Visst är det okej att ha förebilder, det har jag också själv, men en bör inte strikt likna sig vid eller jämföra sig med ens förebild eftersom också det är en helt annan individ som ej heller kan jämföras med någon annan. Det är just det som är orsaken till varför en aldrig uppnår ren, kär, genuin lycka vid eftersträvan att bli liksom någon annan… För en kan INTE bli som någon annan! Du kan bara vara du och bygga på ditt eget utgående från dina egna förutsättningar, egenskaper och värderingar.

Så för att lite hoppa tillbaka till de hälsofrämjande handlingarna… Hur god är i själva verket den egna självkänslan ifall en upplever det som påhopp eller nedvärderande då professionell sjukvårdspersonal uttrycker sig angående ens vikt (såväl övervikt som undervikt) eller muskelkondition (såväl undertränad som övertränad) ifall orsaken till ådragen sjukdom/skada är orsakat av just det? Vore det bättre ifall en blev tilltalad en lögn som inte skulle ge något bättre resultat, liksom du vore dömd att bära på bördan och det inte skulle finnas något en skulle kunna göra åt saken? Tyvärr finns det alldeles för många som fått ta emot sådana svar, och jag kan lova att ingen önskar få sådana besked!

Det att en efter tilldelad sanning i protest blir än mer inaktiv/överaktiv eller fortsätter med en kosthållning som kan klassas som allt annat än fördelaktig för hälsan låter i mina öron inte värst njutningsfulltHur roligt är livet ifall en går omkring med ständigt illamående, värk och hat och anser att en inte kan gå till läkaren eftersom en bara får höra en och samma lögn hela tiden? Hurrrraaaaaa!!!! Detta är det liv jag vill leva! … Eller så inte.

Jag vill nästan påstå att ifall en har en god självkänsla är en själv och ens hälsa högsta prioritet. Det betyder att en lyssnar till sin kropp och ger den vila ifall den behöver vila och ger den föda som behövs för att den ska fungera optimalt och må bra fysiskt och psykiskt. Det betyder att ifall en stärker sin självkänsla så kommer en av natur att vilja gå ner i vikt ifall det är vad som behövs för ett bättre välmående. Detta gäller även motsatsen, alltså att kunna ta paus från tränandet för att ge kroppen möjlighet till vila och läkning utan att behöva angsta för att ”tappa formen”… eller att emellan kunna välja mindre hälsosamma val i matväg framom att lämna sig utan sådana gånger då en själv inte har tillfälle att förbereda eller tillreda kosten. Allting kräver en balansgång, inte sant? För mycket eller för lite skämmer allt!

Mental vs. Fysisk fitness

Som person är jag mycket pratglad (liksom många som stött på mig säkert kan hålla med om) såväl privat som professionellt. Jag helt enkelt bara älskar att diskutera och reflektera med människor om både stora och små ämnen, detta eftersom vi alla upplever och ser olika på saker och ting. En kan lära sig så massor av andra människor, inte minst av deras personliga historier, liksom även jag kan lära och ge massor av mig ”i utbyte”. Det är det som att diskutera innebär, att ge och ta, inte att bara ge och anse att det JAG TYCKER är det enda rätta.

Även om jag jobbar inom den så kallade fitness branschen så är för mig inte de absolut viktigaste byggstenarna till ett sunt leverne träningen eller kosten. Jag förespråkar snarare mental fitness och således våra tankar och upplevelser samt förhållningssätt till oss själva och valen vi gör (bland annat…). Det räcker inte att vi bara gör någonting för att vi vet att det är det enda rätta sättet för att uppnå vissa hälsomässiga mål eller få vissa fysiska resultat med tanke på en bättre hälsa. Ofta är detta tanken vi har då vi ställer oss på startlinjen i väntan på att startskottet ska gå för det maratonlopp vi har framför oss mot en livsstils förändring. Startskottet går då du skridit till handling, exempelvis tagit kontakt med en personlig tränare eller kostrådgivare för att få hjälp med hur du ska börja träna eller vad du ska äta. Men när är du egentligen i mål? Är du i mål bara för att du nått din målvikt eller en viss fettprocent? INTE ifall du frågar mig!

I mål är du då dina val som stöder ett sunt och hälsosamt leverne kommer av ren skär vilja. Du tänker i banor som stöder dig själv och din hälsa och du upplever dig själv och din hälsa som värdefull. Det hela kommer att bli något naturligt, inte ett framkrystat måste. Det samma gäller allt annat i livet, och allt grundar det sig i självkänslan som är kärnan i allt. Var och ens mående och förhållningssätt till sig själv och livet speglar ens självkänsla. Det betyder alltså att en har funnit balans fysiskt, psykiskt och socialt och är till freds med sig själv, alltså ger inte ett uteblivet träningspass eller ett extra kex till kaffet upphov till ångest- och skuldkänslor… liksom en liten vardagsnjutning vore ett massivt felsteg som stämplar en som fet, ful och förlorare!

För att tydliggöra vill jag likna självkänslan vid murbruk. Teglen är i detta fall kosten med alla dess makro- och mikronutrienter, styrketräning, konditionsträning, rörlighetsträning, vila och så vidare… Allt som ”ett sunt leverne” och ”fysisk fitness” innebär. Men vad om du murar upp detta så kallade sunda leverne med ett murbruk som inte kommit att blandas rätt? Vad händer då? Kanske det säger krasch, boom, bang … varpå det bara är att börja mura pånytt, dock förgäves ifall en fortfarande använder samma murbruk.

Liksom fysisk kondition är även mental kondition en färskvara. Det gäller att jobba med och upprätthålla dem bägge ifall den goda konditionen ska hålla i sig. För liksom ens fysiska kondition stöter på törnar i form av sjukdomar så stöter ens mentala kondition, självkänslan, på mångt mycket mer törnar varje dag i vårt ytterst utmanande samhälle. Inte sant? Och vad hjälper det att träna och äta enligt punkt och pricka för att nå en målvikt eller målform ifall en inte kan se sig själv i ögonen i spegeln och säga ”du är värdefull, du duger som du är” ??? Sålänge en inte kan göra det kommer träningen och kosthållningen snarare vara att straffa sig själv än en god viljestyrd gärning gentemot sig själv. Detta skrivet av egen erfarenhet alltså…

To be continued…

Sömn en trendfråga?

Glad påsk på er alla läsare! Här ligger jag i soffan iklädd min smutsiga onepiece och aningen för stora yllesockor och njuter av ledigheten, dag 2 av 3. Så skönt att bara ligga och slappa efter morgonmålet och ladda upp inför dagen som väntar! Hundpromenad, benträning på gymmet och partyparty hör till dagens program som bäddar för en helt PERFEKT dag med andra ord! Och till på det så skiner faktiskt solen för tillfället, LJUVLIGT!

Men nog om det gott folk! Det jag tänkte skriva om idag är huruvida sömn kan komma att vara en trendfråga??? Min tanke kring detta väcktes då jag läste journalisten Magnus Londens kolumn ”När trollmor har lagt de elva små trollen” i tidningen samarbete där han skriver ”att sova gott har utsetts till årets trend”. Londens underhållande sätt att skriva lockar lätt fram leendet på ens läppar men jag kan inte undgå att sucka och skratta åt bara ämnet i sig. Tänk att det mest naturliga och skönaste av alla människans verksamheter och dessutom viktigaste (bortsett från attäta och andas) kan få påverkas av trender. Londen skriver:

Det som hänt är att det ganska nyligen var häftigt, alltså trendigt, för den överpresterande avarten av Homo sapiens  […] att sova litet. Det där att snabbt avverka korta nätter och sedan jobba och umgås sexton timmar i dygnet.

Låter detta bekant för någon?

Själv anser jag att sova tillräckligt är liksom att äta sunt en förutsättning för ett hälsosamt leverne. Men vad innebär det då att sova tillräckligt kanske någon tänker nu?

Ifall en söker på nätet är den rekommenderade mängden sömn för en vuxen människa 6-8 timmar per natt men detta varierar från person till person och påverkas av yttre faktorer. Barn och tonåringar däremot behöver mycket mer sömn medans pensionärer behöver mindre. Hursomhelst så behöver vi sova för att hjärnan och kroppen ska få återhämta sig. I samband med sömn sänks kroppstemperaturen, pulsen, stresshormonerna och blodtrycket. Musklerna slappnar av, annan hormonproduktion sätts igång och immunsystemet aktiveras för att kroppen ska kunna läka sig själv under vilan.

Utöver ålder så påverkas ens sömnbehov av ifall en tränar mycket, är sjuk eller är stressad/stressar. Eftersom dessa faktorer kräver mer återhämtning av kroppen betyder det alltså även att en behöver mera sömn. Och detta, gott folk, är sådant som vi inte kan frångå! Kroppen och knoppen måste få sin vila, annars kommer de säga ifrån med ett irriterat humör, låg koncentration, uttröttade muskler och nedsatt förmåga till prestation. Och detta är bara början ifall en trots dessa ”symtom” försöker köra vidare. Tänk att i flera kilometer försöka köra 120 på motorvägen på första eller andra växeln därför att en inte orkar växla högre… om ens det högre växlarna fungerar… eller kanske en bara inte orkar bry sig…aj aj aj…

Men det behöver ej heller alltid betyda att sömnbrist är åsamkat av egen vilja, alltså att en inte gett sig tiden att sova ut. Många lider av problem med att somna och sova vilket kan grunda sig i olika orsaker liksom stress, oro, arbetstider (skiftesjobb) och småbarn som håller en vaken om nätterna. Sömnlöshet på grund av småbarn hör till föräldraskapet och är något som en som förälder får lov att acceptera. Ifall en upplever skiftesjobbet mycket påfrestande vad gäller sömn och dygnsrytm kan en försöka diskutera med sin arbetsgivare ifall en t ex kunde få mindre natt turer… Ett annat alternativ är att söka sig ett annat arbete med mer regelbundna arbetstider. Ifall stress och oro är det som håller en vaken bör en komma till insikt med vad det är som stressar och oroar en för att sedan skrida till åtgärder och göra sig av med dessa oros- och stressmoment. För tro mig, den perfekta sängen, dynan eller madrassen för flera 100 € kommer inte kunna hjälpa dig sova något bättre ifall något av ovanstående är orsaken till dina sömnlösa nätter.

Det låter så bra då sömn marknadsförs som en gratis hälsotrend. Men hur billigt är det egentligen? Londen skriver:

Eftersom det är en hälsotrend ska det köpas böcker, det ska gås på kurs, det ska mediteras, det ska köpas sömnmusik, det ska köpas te, det ska investeras i bättre säng – det finns alltid något som fås för pengar som gör att du kunde sova bättre.

Amen Londen!!! Detta är precis så som jag även upplever denna hysteri kring sömn och att sova! För mig låter det som om det här med att sova skulle bli en ytterligare stressfaktor ifall en redan lider av stress. Hur sova perfekt liksom? 

Kort och gott!!! Din sömn påverkas av livet du lever då du är vaken! Livet innebär då även allt som försiggår såväl fysiskt som psykiskt, alltså spelar även tankar och känslor en enorm roll! Ifall en av någon orsak mår dåligt måste en alltså själv gå till botten med vad orsaken är och vad kan en göra för att förinta detta illamående! Eller hur? Dessutom hjälper det ej heller att fundera allt för mycket kring sitt sovande och älta kring ifall en sover tillräckligt… Känn efter!!! Känner du dig utvilad??? Därtill så är det inte sömnen ensamt som är avgörande för att en ska känna sig pigg och kry och full av energi, utan kosthållning och träning är ytterst viktiga för en sådan sinnesstämning, vilket dessutom påverkar ens sömnkvalitet! Ifall en enbart försöker sova sig till energi så märker en ganska snart att effekten blir den motsatta, alltså mer trötthet och större sömnbehov. Eller vad tycker ni?

Dynamiska duons 16e avsnitt

Idag är det onsdag vilket betyder att jag och Silje, den Dynamiska duon, publicerar vårt 16e avsnitt! Avsnittet som går under namnet Midsommarnattsdröm med kalsipper & visdom (⇐ klicka för att lyssna) bjuder på en hel del gott och blandat vill jag påstå, vilket även rubriken avslöjar. Vi diskuterar allt från våra så kallade planer inför sommaren till bägges personliga utveckling som kommit att ske under de senaste året. För att lätta på stämningen bjuder vi även på några lustiga minnen från tidigare somrar, där min kära bror verkligen får stå för en stor del av underhållningen (på tal om kalsipper… ).

Nyfiken? Då är det bara att lyssna!

”Jag ÄR det jag VILL VARA”

Då vi snackar om att peppa sig själv så är detta en av mina främsta och bästa tips! Det handlar alltså om en enkel tanke som kan göra enorm skillnad bara en tänker den genuint, alltså bara en menar det en tänker. Det heter att ärlighet varar längst, så även då det kommer till det egna tänkesättet.

Vad om en ständigt tänker att ”det där skulle jag ALDRIG klara av”, ”jag har så dålig karaktär”, ”visst skulle också jag kunna göra det och det BARA jag hade tid/pengar/stöd/och så vidare ” eller ”jag skulle gärna vilja prova på den och den tränings formen men jag har så dålig kondition/sjuk rygg/sjuka leder/ingen tid över” och ”att äta hälsosamt är så dyrt och dessutom är det tråkig mat som smakar skit”… Ta i detta skede ett litet avbrott i ditt läsande och fundera samt känn efter (ANALYSERA dig själv aningen) vad får du för humör och känsla av dessa ”tankar”?

Detta är bara några exempel på mindre fördelaktiga tankar som var och en av oss säkert kan medge att vid något tillfälle har cirkulerat mellan våra öron. Alla stöter vi på situationer som kan komma att kännas obehagliga och otrygga eftersom det är något obekant för oss som vi aldrig tidigare provat på eller varit med om eller vi kanske bara inte vet hur vi ska hantera hela läget och situationen. Ibland upplever vi det enklare att sopa undan den där obehagliga känslan av osäkerhet, och ibland svårare. Allt hänger på hur gott självförtroende vi har just i den situationen och vad vi har för resurser.

Synd bara så får dessa demoner, även kallade negativa tankar, allt för ofta vara avgörande vid våra val. Det är nämligen våra tankar som styr våra val, alltså kan ens funderingar vara ens största hinder och bromspedal eller ens största hejarklack och gaspedal. Hur fånigt det än må låta så är det verkligen en själv som väljer ifall ens tankar skall bua åt eller heja på en själv! Det att våga tänka stort om sig själv innebär inte att en skulle vara arrogant, hög i korken, självisk eller upp över öronen fylld av sig själv. Det handlar snarare om att värna om sig själv och finnas där och räcka till för sig själv för att kunna finna livet rofyllt och värt att leva. 

Summa sumarum alltså, tänk istället tankar som ”jag ÄR det jag VILL VARA”, ”jag KAN GÖRA vad helst JAG VILL GÖRA”, ”jag är LIKA VÄRDEFULL som vem som helst annan”… Och så vidare, och så vidare och så vidare! En kan inte tänka för mycket av dessa tankar ifall en VILL VARA LYCKLIG!