Viktnedgång vs. hälsa

Jag finner det ytterst frustrerande att läsa om alla så kallade smarta snabba Quick fix-tips angående viktminskning…Eller snarare bantning för att vara korrekt! Det är i dessa januari tider då vi bytt år och en tycker sig skymta våren någonstans där vid horisonten som detta ämne är som hetast, såväl i dam- och ungdomstidningar som på allehanda sociala medier. För efter våren kommer sommaren och då ska en ju nämnas visa sig i baddräkt på simstranden… Därför bör en gå ner i vikt…  Suck och stön tänker jag!

Varför ämnet ger mig gråa hår beror inte enbart på fixeringen kring den där siffran på vågen eller centimetrarna kring midjan, utan vem det är som hysteriskt stressar med allt detta inför sommaren. .. För viktminskning i sig är inte något negativt såtillvida att det är en åtgärd för att främja ens hälsa!!! Alltså, såtillvida att det över huvud taget finns några kilon att ta bort och med det är befogat

Tolka mig inte fel nu! Med detta skrivet menar jag absolut inte att det är idioti att lägga ”form-mål” inför sommaren eftersom målsättningar är till för att sporra och peppa en för att såväl uppnå som upprätthålla resultat! Det jag snarare vill förmedla med detta inlägg är vikten av hälsa, alltså att upplevelsen av att må bra ska väga mer än siffran på vågen!

Viktminskning i sig är i själva verket ingen större konst. Det handlar helt enkelt om att äta färre kalorier än en gör av med/förbrukar. För att ”lyckas med detta” kan du exempelvis köra en pulverdiet, äta ensidigt, alternativt sluta äta helt och hållet… Eller varför inte grovhångla med någon magsjuk så du garanterat får en ordentlig tömning och med det även snabba resultat på vågen (skämt åsido). Okej, du kommer gå ner i vikt med dessa knep… MEN, kommer du må bra? Och kommer resultatet vara bestående?

Ett andra alternativ är att minska i vikt genom att göra sundare val i vardagen! I detta fall handlar det även om att inta färre kalorier än du förbrukar men genom att äta näringsrik mat i form av rena råvaror och till på det vara mer fysiskt aktiv! Till på detta finns sen ännu ett tredje alternativ som innebär att alternativ två skulle bli ihållande, alltså gäller det att hitta rutiner som en känner att en trivs med och kan upprätthålla utan desto större ansträngning. Det som skiljer alternativ 2 och 3 åt är dock ens tänkesätt och målsättningar! I alternativ 2 ligger fokus på vikten och utseendet och en genomgår dessa livsstils förändringar för att uppnå sina mål till sommaren för att sedan kunna återgå till sina gamla vanor (=en tillfällig lösning, med andra ord). I alternativ 3 fokuserar en på sitt välmående och vill därför göra en bestående livsstils förändring och med det även uppnå bestående mål. Vilket av dessa låter mer lockande i dina öron?

En kan tycka att det första alternativet skulle vara det enklaste, i alla fall enligt vad det marknadsförs att vara. Men hur kommer det sig då att det inte kan bistå med några ihållande resultat? Kanske för att det inte är meningen att människan ska undvika att äta eftersom kroppen inte fungerar utan energi, ELLER rättare sagt, utan kalorier! Genast då kroppen registrerat att den svälter slår den på allehanda åtgärder för överlevnad, liksom sötsug, hunger och reducerad ämnesomsättning vilket bl a bidrar till en enorm trötthetskänsla… Låter inget vidare lätt att tackla i mina öron!

MEN fortfarande är det av betydelse vad vi väljer att ge vår kropp för att denna ska kunna fungera optimalt! Visst finner vi enorma skillnader mellan mat och MAT, men ifall en i huvudsak väljer att fokusera på mättande mat och med det bygga en kropp som kostar energi så kommer en ostdränkt pizza här eller en chokladstång där inte att vara jordens undergång. ..

Skulle kunna fortsätta skriva angående detta i all evighet men väljer att spara på text till kommande inlägg! I detta nu vill jag att du som läser för en stund fokuserar på hur du mår och hur du känner dig i kroppen! ? Mår kroppen bra, är du pigg, känner du dig stark och fräsch? Eller, känner du dig som en trasa, trött, uppsvullen. ..? Försök lägga ord på dina känslor och fundera, varför känns din kropp just såhär?

Annonser

Att äta och träna men ändå kunna leva livet…

…är en balansgång som för många upplevs vara svår att uppnå! Inte sällan hör en efter växlingen till ett nytt år att nu j*vlar ska det ske förändringar… Detta innebär allt för ofta att målen för att ”komma i sommarform” ställts skyhöga och det hela skall komma att tas itu med snabbare än snabbt under januari-månad! Dock händer det sig att inspirationen avtar lika snabbt som den blommat upp, och varför det kan en väl då fråga sig…

En mycket vanlig orsak till att en tappar intresset i ett sådant här fall är bristen på kunskap. Frågetecknen kring vad ska jag träna, hur ska jag träna,  vad och hur mycket ska jag äta kan komma att mörklägga målet en målat upp för sig själv, varför det känns som enklaste utvägen att bara ge upp. Men alltid är det dock inte bristen på kunskap som utgör det största problemet, utan all den överflödiga information som det bara kryllar av på sociala medier. .. En försöker följa de trendigaste tipsen för att få den perfekta kroppen, vilket ganska snart kan komma att upplevas ytterst påfrestande då en konstaterar att tiden inte räcker till för 6 styrketräningspass och 7 konditionsträningspass per vecka och att bara äta kyckling med ris och broccoli är rätt så trist i längden… För så gör ju alla fitness-atleter, tror en…

Men den största orsaken till att så många i tidigt skede kastar in handduken är dock enligt min mening det ytliga tänkandet kring det hela. En söker och strävar efter mål som skall komma att innebära ytliga förändringar,  liksom en vältonad kropp, större rumpa, smalare midja, fastare lår osv osv osv… En funderar i själva verket inte på ifall knoppen och kroppens inre mår och känns bättre av en omställning i tränings- och kostvanorna! Istället läggs största uppmärksamheten till den ytliga kroppen och dess skavanker… Det att en kommer hem och kollar sin sidoprofil i spegeln och konstaterar att den där magen fortfarande finns kvar efter varendaste ett träningspass är ett destruktivt tänkesätt liksom vi alla vet men ändå ett beteende som är allt för allmänt. För att inte nämna det att en vill ha de ytliga resultaten genast med detsamma på en gång och så snabbt som möjligast möjligt då en gått inför att ändra sina vanor vad beträffar kost och träning!

Detta är ett ämne som jag tycker är värt att diskutera, varför jag valt att detta kommer få bli rubriken till föreläsningen jag kommer hålla på Active Sport Clubs öppet hus nu i lördag! Ämnet innefattar en hel massa självklarheter som konstigt nog kommit att bli oklarheter, varför jag mer än gärna vill lyfta fram en och annan sanning kring detta område och hoppas även kunna öppna upp till lite diskussion. Så ifall du råkar befinna dig i trakterna på lördag, kom då gärna med och lyssna och diskutera en timme angående Att äta och träna men ändå kunna leva livet tillsammans med mig! Och varför inte passa på att köra något träningspass på samma gång? ?? See you there!

Knäartros inget hinder för styrketräning!!!

Oj…oj…OJ vad här har varit tyst på sistone! 23 dagar sedan senaste inlägget skrevs, vilket för mig alltså inneburit 23 dagar av konstant program bestående av jobb, ännu mera jobb, studier och dessutom en förkylning på det! Jag har alltså lyst med min frånvaro av helt mänskliga skäl, så strunt samma i det tycker jag!

Efter ett längre skrivuppehåll har jag dock möjligheten att än en gång lyfta fram en härlig smakbit från mitt arbetsliv! Med kundens godkännande har jag här äran att presentera ännu ett livs levande bevis på  styrketräningens goda inverkan på kroppen, i detta fall vad beträffar knäartros och dess fysiska följder. Ifall knäartros (även kallat osteoartrit) låter obekant kan du läsa mer om det här.

Låt mig här presentera Yrsa och hennes egen berättelse! I det skedet jag bestämde mig för att jag ville skriva om Yrsa och hennes träning här på min blogg bad jag henne sammanställa en liten story där hon själv fick beskriva sin resa. Så var så goda och läs Yrsas egna ord!

20161111_084653

Våren 2015 började jag känna av mitt vänstra knä (höger hade redan tidigare varit småsjukt). Jag fick mer och mer ont, till sist haltade jag och hade smärtor på nätterna. Att sitta och köra bil blev nästan omöjligt. Jag åt värkmediciner, men ville hellre ha en annan lösning.

Jag tog kontakt med Janet, för att hon är utbildad fysioterapeut och utbildad personlig tränare. Vi började med att hon undersökte mig. Jag fick mitt knä tejpat, jag fick laserbehandling och även akupunktur. Det blev lite bättre, men det behövdes en läkarkonsultation för att veta vad som var problemet. Fick remiss till privat magnetröntgen, som visade artros och även förslitningar på knäskålen. Menisken var inte heller bra. Ortopeden sade att jag är för ung för att operera in en knäled och ville att jag skulle äta mera värkmedicin och träna. Menisken kunde gott vara kvar, som lite dämpning. Trappor skulle jag undvika…

Så, fick remiss via företagshälsovården till vidare behandling hos Janet. Eftersom jag jobbar inom äldreomsorgen med fysisk belastning ville jag ha träningsprogram även för resten av min kropp – inte bara knäna (styrketräning är SÅÅ viktig när man är över 50 har jag hört). I slutet av maj började jag träning för övre kroppen, enligt ett program som Janet gjort utgående från mina mål och förutsättningar (jag tycker INTE om att rör på mig). Benen fick vänta lite medan knäbehandlingen fortgick. En månad senare kunde jag även genomföra ett benprogram utarbetat för mig.

Det har varit jobbigt att få en rutin med träningen, men det har varit så värt det! Mina knäsmärtor är nästan helt borta, jag behöver sällan värkmedicin och sover bra på nätterna! Jag känner mig rörligare och smidigare i hela kroppen.

Under det här dryga året har jag fått nya program, utarbetade för mig, allteftersom mina muskler blivit starkare. Fortfarande tycker jag inte om att träna, men vet att om jag ”fuskar” känns det i knäna. Så det är bara att fortsätta gå på gym om jag vill hålla mig igång!

20161111_085033

Knäartros är alltså inget hinder för att träna och framförallt inte för att styrketräna! Knäleden, och framför allt brosket i leden, får nämligen sin näring genom att leden används, är i rörelse och belastas. Det finns inga blodkärl i kroppens leder varför ledbrosket istället suger i sig energi från ledvätskan, liksom en tvättsvamp genom att ömsom tryckas ihop och avlastas. Detta innebär alltså att ledbrosket i samband med för mycket vila blir skört och får sämre stötdämpande effekt då det inte tillförs tillräckligt med näring.

Så än en gång en god orsak till att styrketräna! Vi ses på gymmet!

Träning gör en mera stresstålig!

Tänkte så här söndagen till ära dela med mig av lite mer information vad beträffar träning och dess magiska effekter på oss människor! Visste du nämligen att såväl uthållighetsträning som styrketräning har betydande effekter och inverkan på hur en tål och hanterar stress?

Stress i sig är en gammal egenskap som lever kvar hos människan från den tiden då våra förfäder hade som fördel för överlevnaden att lätt kunna varva upp.  Primitiva impulser som fight-or-flight behövdes då för att snabbt kunna utveckla styrka att slåss mot fiender, rädda sig från vilda djur, tävla om mat eller kärlekspartner. Hjärnans stressmotor (amygdala) varvade då upp systemet vilket bland annat innebar utsöndring av stresshormonet kortisol, och genast då ”faran var över” tog hjärnans stressbroms (frontala loben och hippocampus) över och lugnade ner systemet…

Dagens människa måste dock vara stresstålig för att överleva då hot och faror ständigt lurar kring hörnet av mer psykisk art. För många innebär vardagen en hel massa påfrestningar i dagens prestationskrävande samhälle, något som medfört att stressmotorn hos många varvar på utan nedvarvning av stressbromsarna. Detta medför att en ständig utsöndring av kortisol leder in oss i stressens onda cirkeln där stress föder stress med mindre önskvärda komplikationer.

Hur kan då träning göra oss mer stresståliga? Eftersom träning i sig innebär en form av stress för kroppen innebär det även ökade kortisolnivåer under själva aktiviteten. Vid uthållighetsträning leder detta till att hjärtat slår snabbare och hårdare och puls och blodtryck stiger. Regelbunden träning medför att kortisolet successivt ökar allt mindre under varje träningspass och sjunker därtill mer och mer efteråt. Genom att regelbundet träna olika form av uthållighetsträning  kommer kortisolet att öka allt mindre även när du stressas av andra orsaker än enbart träning! Träning  lär alltså kroppen att inte reagera så starkt på stress! Dessutom stärks stressens bromspedaler av träningen i o m en förbättrad blodförsörjning och syresättning. Summa sumarum klarar en bättre av att möta och tackla olika hinder och motgångar i vardagen.

Styrketräning inverkar också det på stresståligheten genom att bidra med ökad muskelmassa (ifall en tränar på rätt sätt…). Musklerna fungerar nämligen som ett slags stressreningverk, detta genom att ett ämne som finns lagrade i musklerna neutraliserar ämnet kynurenin som bildas vid stress och som annars kan vara farligt för hjärnan. Alltså ännu en god orsak till att styrketräna och sträva efter mer muskelmassa! Halleluja ! !!

Med detta kan en än en gång konstatera att träning och motion definitivt är bästa medicinen för kropp och knopp! God fortsättning på söndagen everybody! 

PS! För den som finner ämnet intressant rekommenderar jag starkt boken jag läser på bilden ovan! Hjärnstark – Hur motion och träning stärker din hjärna skriven av Anders Hansen . 

Vem behöver en PT?

Vem kan möjligtvis vara i behov av en personlig tränare? Detta kan vara ett frågetecken som dyker upp då en stöter på reklam liknande den här ovan. Till på det kan det hända att en lätt förkastar tanken om att anlita en PT eftersom antaganden liksom jag är ju inte någon elitidrottare eller inte har jag för avsikt att börja tävla inom fitness lätt tar över.

Detta är bara några exempel på frågetecken och tankar som kan uppstå och frågor jag ställts i samband med min marknadsföring av mig själv och mina tjänster. Svaret på den inledande frågan är dock enkel: Vem som helst kan behöva anlita en personlig tränare av olika skäl.

Någon kanske bara vill komma igång med sin träning och behöver lite hjälp på traven. En annan har kanske tränat länge men har tappat inspirationen och behöver peppande hjälp samt nya idéer. Också någon som genomgått en operation eller varit länge sjuk har flera orsaker till att anlita en PT för att på ett säkert sätt jobba upp kroppen igen efter ett påfrestande nederlag MEN då rekommenderar jag att tränaren definitivt bör ha än mer kunskap och utbildning än enbart licensierad personlig tränare.

Alltså, ifall en har mål som på egen hand kan kännas svåra att nå då är det på sin plats att anlita en PT. Det kan handla om större och mindre målsättningar och utgående från dessa planerar och bygger den personliga tränaren ett individuellt program.

Din ålder spelar ej heller någon roll! Ung som gammal kan anlita en PT. Och tanken om att personlig träning endast skulle innebära träningar i en konditionssal på gymmet är ej heller sanning, utan beroende på mål och önskemål körs träningen såväl inne som ute på alla de möjliga vis! Styrka och kondition kan tränas såväl inomhus som i sol, vind och vatten.

Så ifall du funderat ifall personlig träning skulle vara något för dig för att hjälpa dig på din väg mot dina mål, tveka inte! Alla investeringar som stöder din hälsa är värda att satsa på!

Styrketräning & seniorer

Här har det varit mindre livat! Kan ännu bara konstatera att tiden spinner fram i högsta hastighet då jobb och husrenovering fyllt alla mina sju dagar i veckan. Men tids nog kommer det komma lugnare tider då en kan sätta sig ner och blicka tillbaka, andas djupt och njuta av det en åstadkommit. Inte sant?

Men trots denna litet mer hektiska period så lider jag ingen nöd. Till min stora lycka har jag äran att jobba med en hel del underbara personligheter,  och en av dem har gett sitt samtycke till att medverka i dagens inlägg, därav rubriken på detta inlägg!

Detta är Märtha, 70 år (inom kort 71) gammal och min äldsta Pt-kund! Märtha är för mången en stor inspiration, inte minst för mig själv. Hon bevisar klart och tydligt att ens ålder inte är ett hinder eller ett sista datum, speciellt inte då det kommer till träning och framförallt styrketräning.

Styrketräning är inte en gren enbart ämnad fitness atleter, något som många verkar tro och ofta tar som bortförklaring till varför en inte tränar styrka eller än mindre har planer att börja. ”Jag är ingen fitness atlet och kommer heller inte bli det” är mothugg jag ibland kan stöta på i mitt arbete. Till saken hör att styrketräning inte bara är en olympisk gren liksom också löpning och simning, utan ett verktyg till rehabilitering och kroppens bästa medicin för att hållas frisk och stark genom hela livet. I vår moderna stillasittande och passiva värld  ådrar vi oss huvudsakligen skador i våra stöd- och rörelse organ (däribland nacke och skuldror) på grund av muskelsvagheter och -obalanser, något som endast kan förebyggas och botas med rätt typ av styrketräning. 

För en äldre person bidrar styrketräningen också till att tänja på åldrandet eftersom våra kroppar genomgår en hel del förändringar med stigande ålder. Ett betydelsefullt exempel är att en mellan 20- och 80-årsåldern i genomsnitt tappar ca 40 % av befintlig muskelmassa, varav 30 % försvinner mellan 50- och 80-årsåldern. En förstår kanske då följderna på hälsan och livskvaliteten ifall den befintliga muskelmassan är liten redan från början… Därtill lagrar muskulaturens celler en av kroppens allra viktigaste antioxidanter glutation som spelar en viktig roll vid reparation av skador och återhämtning efter sjukdom. Har man stora och vältränade muskler har man således ett stort förråd av glutation och kan snabbare bli återställd efter en skada eller en operation.

Fotograf: Silje Werner

Styrketräning är alltså så mycket mer än bara en fitness-gren och det är absolut aldrig för sent att börja. Vi ses på gymmet!

Gyllene morgon & ett unnat gympass

Denna morgon bjöd minsann på solsken! Trots att termometern bara visade +1 °C kändes det inte så kyligt trots allt! Solen värmde både kropp och själ och gav naturen ett riktigt gyllene lyft, så bedårande att jag var tvungen att försöka fånga det på bild! Gissa om hundarna blev nervösa då de var tvungna att vänta stup i kvarten. ..

För övrigt har detta varit min ”ledigaste” dag på länge vilket inneburit att jag bara haft bokningar under förmiddagen. Övriga tiden har jag haft reserverad för datajobb och studier men även ett väl unnat gympass. 

Eftersom jag på sistone dragit en hel del gruppgympa-pass har jag istället fått lägga åt sidan den egna träningen, detta för att inte överbelasta kroppen. Visst har jag hunnit med några korta och lätta gymträningar men endast med upprätthållande syfte, vilket inneburit övningar med mycket mild belastning och motstånd enligt mina mått.

Idag unnade jag mig remot ett riktigt ordentligt styrketräningspass för ben, ländrygg och rumpa! Som huvudövning, alltså den övningen jag körde först och tyngst, hade jag min största favorit, marklyft. Oj vad jag njöt! Ifall det finns intresse kan jag beskriva hela passet i ett skillt inlägg. Någon som är nyfiken?