Favorit i repris!

Hej på er! Det är söndag och ute skiner solen och här i Österby visar det en temperatur på närmare 17 °C!!! Hur härligt är inte det! Jag tänker därför ta en liten paus från mina studier i Hälsopromotion och dra på mig mina Reeboks för en runda i promenad spåret med Smulan! Men före det vill jag dela med mig av en liten favorit i repris!

Fysisk styrka ett utseende? är ett inlägg som jag skrev i maj och som jag faktiskt är mer än nöjd med! Det var då jag tidigare idag fick ett infall för att skriva om ett liknande ämne som jag kom på att jag visst skrivit om detta förut… Alltså väljer jag nu att dela med mig av lite gammalt istället! Var så god och läs inlägget här och njut av söndagen!

Always be proud of yourself and understand that it’s your individuality that makes you beautiful! (Mark Feehily)

Annonser

Tough Viking Kaisaniemi 2017…

…är avklarat och här sitter jag idag och skriver med lindriga krigsskador. Aningen styva skuldror och lite blåmärken här och där men i det stora hela inget värt att pirra över så att säga.

Igår delade jag med mig av mina tankar och funderingar kring årets race på instagram då jag var rätt så besviken på mig själv i mångt och mycket. Nu, efter en hel del sömn och energiintag, är jag däremot inte lika missnöjd över min prestation längre. Liksom de tre föregående åren gick jag och mitt team ju faktiskt in för loppet att ta oss igenom banan och ha kul på vägen, ett mål som vi lyckades uppfylla! Trots ett evigt ösregn som höll oss nerkylda från början till slut då det öste ner såväl innan start som vid start och hela loppet igenom så avklarade vi kilometer efter kilometer med en hel del skratt, skämt och slö humor i behåll.

Varför jag igår kände mig lite nere efter loppet tror jag bestämt var orsakat av en allmän trötthet som tyngt mig hela veckan innan. Känslan av att en förkylning lurat kring hörnet men aldrig brutit ut ordentlig. Således har det varit litet av en kamp att sköta jobbet då en känt att en bara skulle vilja sova 24/7.

Jag kom även att slås av en enorm förvåning då jag gick in för det första vattenhindret i racet men blev tvungen att vika åt sidan då jag med vattnet över brösthöjd började hyperventilera och kände att kroppen bara låste sig i en typ av panikångestkänsla. Förra årets upplevelse som ni kan läsa om här hade tydligen rotat sig så kraftigt inom mig att min kropp genast började protestera då jag närmade mig en liknande situation, något jag inte alls var beredd på. Detta gjorde alltså att jag valde att avstå från superslide hindret som förra året givit mig en ”nära på att drunkna”-upplevelse trots att säkerheten kring hindret var rejält förbättrat detta år. Envis som jag är rammade jag ändå in i de övriga vattenhindren med sambon vid min sida som fick se till att jag även skulle komma upp från vattnet ifall min kropp skulle bli helt i chock. Det blev alltså en hel del av hyperventilering och känslor av panik  vilket var det som kom att äta musten av mig under loppet, men ändå sitter jag här idag med bästa energin under hela denna vecka. Tror bestämt min kropp behövde lite omskakning trots allt!

Ifall jag kommer delta nästa år är fortfarande ett frågetecken… Känner att jag i så fall verkligen vill lägga lite högre mål inför loppet och faktiskt träna för att stärka mina svagheter. Därtill skulle det vara häftigt att sträva efter att klara banan inom en viss tid för att verkligen pressa sig själv till max men ändå ha kul på vägen… Vi får se!

Här en bild av vårt team från igår! Hamstern med flätor det är jag, haha! Just efter att vi passerat mållinjen och fått vår medalj tryckte jag in en hel proteinstång i munnen eftersom jag vid detta skede var så fruktansvärt hungrig! Plötsligt stod vi framför kameran och det var nätt och jämt så jag hann stänga munnen innan fotografen meddelade att han var klar med oss… Tack för det sa jag och fortsatte tugga!

21558537_1441730869280537_2119460061886739003_n

Sista semesterdagen…

…är här och den spenderar jag i förberedelsernas tecken! Med det menar jag att jag återgår till mina rutiner där planering och förberedelser vad gäller kosthållning och träning åter blir en del av vardagen. Eftersom jag vet att jag kommer ha en mycket arbetsdryg augustimånad så är denna typ av planering nödvändig eftersom det så lätt händer att en helt glömmer och tappar bort sig själv då det är som mest hektiskt, men har en en plan att följa så blir det hela mycket lättare. För utmaningen i det hela är ju trots allt att en ska ”orka tänka” då en redan har fullt upp med annat att tänka på, inte sant? Kan tro att detta låter bekant för mången annan, eller?

Även om jag haft två veckor semester så har jag ju inte direkt legat på latsidan under dessa veckor. Detta är trots allt inget som jag skulle tagit stress över, för något som är än mer stressande för mig är ifall det inte finns något att sysselsätta mig med! Det som jag däremot låtit mig njuta av är långa mornar och få tider att passa. Jag har sovit långa nätter men ändå vaknat tidigt bara för att få njuta av morgonstunden och fått ställa i ordning lyxiga frukostar till mig själv som jag sedan fått avnjuta i lugn och ro. Något som jag verkligen kommit att fatta tycke för under dessa lediga dagar är smoothies och således experimenterat med olika recept och på så vis funnit mina egna favoriter. Det är det som semester bland att innebär för mig, att ha tid till att prova på nya saker inom kost och träning som en sedan kan ta med sig in i vardagen för att få variation i rutinerna då de åter kommer i rullning.

IMG_0346

IMG_0457

Men utöver frukostarna kan jag med handen på hjärtat medge att jag även tagit ledigt från matlagandet så till vida att jag låtit mig njuta av läckra luncher på olika ställen här i Ekenäs. Jag har dessutom inte haft någon som helst rutin med ätandet, något som min kropp och knopp börjat reagera på så vis att kroppen känns tung, magen är svullen, jag har samlat på mig vätska och energinivån är låg. Jag anser det dock vara hälsosamt att släppa sina rutiner ibland eftersom det allt för lätt händer att en blir uttråkad och upplever sina rutiner som tyngande och tycker att ens liv bara är fyllt av en massa måsten. För just nu längtar jag bara på att få återgå till mina rutiner eftersom jag vet att min kropp minsann mår så mycket bättre av dem.

Det att jag haft en hel del att stå i med betyder ej heller att jag inte skulle njutit av att bara vara. Första semesterveckan släppte jag totalt alla måsten som jag hade cirkulerande mellan mina öron och lät mig helt enkelt bara drischa omkring. Den andra veckan kavlade jag sedan upp ärmarna och skred till verket och kan nöjt säga att jag fått massor gjort vilket känns jädrans bra! Lägenheten i Snappertuna här skurats och gjorts klar för uthyrning/försäljning, veden inför vintern har kluvits och radats för att torka, massvis med jordgubbar har jag fryst ner för att ha av under höst och vinter, mottagningen har fått ett nytt lyft och står redo för den kommande nya tjänsten som jag kommer börja erbjuda i augusti… osv osv…

Summa summarum kan jag bara skriva att jag är redo att återvända på jobb!

IMG_0427

Fysisk styrka ett utseende?

Vänster: Naturlig / Höger: Försök till flex

Eftersom jag för en tid sedan delade bilderna på mig här ovan på instagram tänkte jag att jag även kunde bjuda på mig själv och blotta mig lite grann här på bloggen också. Varför jag så gärna vill dela med mig av dessa allt annat än tillgjorda bilder är för att visa vem jag faktiskt är rent fysiskt. En kan väll nästan kalla det den halvnakna sanningen!

Javisst, liksom säkert många redan vet är jag en av många tränings entusiaster som älskar att hålla igång fysiskt med alle handa aktiviteter, varav styrketräningen under några år varit mitt största intresse. Inte nog med det, träningen spelar dessutom en mycket stor roll i mitt jobb (såväl fysioterapi som personlig träning) som dessutom är mitt absolut främsta intresse. För mig betyder alltså träningen (och framförallt styrketräningen) så mycket mer än den där oändliga strävan efter utseendemässiga resultat, något som kan få många inom samma bransch att höja på ögonbrynen. En stor orsak är självklart mitt mindre sunda förflutna (läs: Kroppsfixering) men även min mångsidiga kunskap angående människokroppen som jag kommit att samla på mig längs med åren genom erfarenheter, jobb och studier. Träning för mig är nämligen bland annat källan till avkoppling, stresshantering och inre lugn, samtidigt som det även är stärkande för kroppen, fungerar skadeförebyggande och med rätt portionering dessutom bidrar till att hela skador. De där utseendemässiga resultaten kommer helt enkelt på köpet, och är såklart även beroende av ens kosthållning.

Vad beträffar bilderna kan ni säkert se att jag trots mitt aktiva tränande och mina sunda matvanor ändå inte ”är ägare av” exempelvis några väldefinierade magrutor. Inte ens då jag försöker flexa (bilden till höger) kan en skymta några magrutor! Är detta ett tecken på att jag inte äter sunt nog eller tränar tillräckligt… Kan den där bruden på bilden verkligen lyfta 140 kg då en inte kan skymta en endaste väldefinierad muskel??? Eller spelar verkligen det där utseendet så stor roll då det kommer till styrka och hälsa?

Jag vill med bilderna påminna er om att en persons fysiska styrka inte är beroende av hur väldefinierade muskler en har. Alla har vi olika genetiska och fysiska förutsättningar alltså har endel lättare för att bygga muskler och bränna fett än andra. De resultat någon kan uppnå på tre månader kan innebära dubbelt längre kämpande och större insatser för någon annan. Då det kommer till synliga magmuskler är det inte kanske ens möjligt för alla (åtminstone inte brudar) att ”få fram dem”, ingen skillnad hur mycket en än försöker pina de där armade absen på gymmet eller hemma. Själv är jag just en av dem som aldrig ”hittat mina” fastän jag i mitt tidigare liv gjorde ett och annat tappert försök, något som jag idag inte längre bryr mig om att ödsla min dyrbara energi på. Eftersom jag lyfter så tungt som jag lyfter i marklyft utan att behöva spänna på mig ett åtsittande bälte som hjälp för att aktivera (eller snarare ersätta) korsettens muskulatur är jag mer än säker på att jag har magmuskler så det räcker… Även om de inte syns på ytan! Dessutom fokuserar jag främst på den djupa magmuskulaturen (bålen) i min träning framom den ytliga, vilket också kan vara en orsak till att rutorna lyser med sin frånvaro.

Hursomhelst så anser jag inte fysisk styrka vara någon viss typ av utseende utan kan snarare mätas i mängden vikt en kan lyfta, dra eller pressa med antingen rå styrka eller god teknik och bålstabilitet, en stor skillnad på utföranden som jag kommer beskriva i ett senare inlägg! En bör dessutom vara medveten om att träning för en starkare kropp och träning för att forma kroppen är två helt olika målsättningar och lägger olika krav på såväl kost- som träningsupplägg. Amen!

Mental vs. Fysisk fitness

Som person är jag mycket pratglad (liksom många som stött på mig säkert kan hålla med om) såväl privat som professionellt. Jag helt enkelt bara älskar att diskutera och reflektera med människor om både stora och små ämnen, detta eftersom vi alla upplever och ser olika på saker och ting. En kan lära sig så massor av andra människor, inte minst av deras personliga historier, liksom även jag kan lära och ge massor av mig ”i utbyte”. Det är det som att diskutera innebär, att ge och ta, inte att bara ge och anse att det JAG TYCKER är det enda rätta.

Även om jag jobbar inom den så kallade fitness branschen så är för mig inte de absolut viktigaste byggstenarna till ett sunt leverne träningen eller kosten. Jag förespråkar snarare mental fitness och således våra tankar och upplevelser samt förhållningssätt till oss själva och valen vi gör (bland annat…). Det räcker inte att vi bara gör någonting för att vi vet att det är det enda rätta sättet för att uppnå vissa hälsomässiga mål eller få vissa fysiska resultat med tanke på en bättre hälsa. Ofta är detta tanken vi har då vi ställer oss på startlinjen i väntan på att startskottet ska gå för det maratonlopp vi har framför oss mot en livsstils förändring. Startskottet går då du skridit till handling, exempelvis tagit kontakt med en personlig tränare eller kostrådgivare för att få hjälp med hur du ska börja träna eller vad du ska äta. Men när är du egentligen i mål? Är du i mål bara för att du nått din målvikt eller en viss fettprocent? INTE ifall du frågar mig!

I mål är du då dina val som stöder ett sunt och hälsosamt leverne kommer av ren skär vilja. Du tänker i banor som stöder dig själv och din hälsa och du upplever dig själv och din hälsa som värdefull. Det hela kommer att bli något naturligt, inte ett framkrystat måste. Det samma gäller allt annat i livet, och allt grundar det sig i självkänslan som är kärnan i allt. Var och ens mående och förhållningssätt till sig själv och livet speglar ens självkänsla. Det betyder alltså att en har funnit balans fysiskt, psykiskt och socialt och är till freds med sig själv, alltså ger inte ett uteblivet träningspass eller ett extra kex till kaffet upphov till ångest- och skuldkänslor… liksom en liten vardagsnjutning vore ett massivt felsteg som stämplar en som fet, ful och förlorare!

För att tydliggöra vill jag likna självkänslan vid murbruk. Teglen är i detta fall kosten med alla dess makro- och mikronutrienter, styrketräning, konditionsträning, rörlighetsträning, vila och så vidare… Allt som ”ett sunt leverne” och ”fysisk fitness” innebär. Men vad om du murar upp detta så kallade sunda leverne med ett murbruk som inte kommit att blandas rätt? Vad händer då? Kanske det säger krasch, boom, bang … varpå det bara är att börja mura pånytt, dock förgäves ifall en fortfarande använder samma murbruk.

Liksom fysisk kondition är även mental kondition en färskvara. Det gäller att jobba med och upprätthålla dem bägge ifall den goda konditionen ska hålla i sig. För liksom ens fysiska kondition stöter på törnar i form av sjukdomar så stöter ens mentala kondition, självkänslan, på mångt mycket mer törnar varje dag i vårt ytterst utmanande samhälle. Inte sant? Och vad hjälper det att träna och äta enligt punkt och pricka för att nå en målvikt eller målform ifall en inte kan se sig själv i ögonen i spegeln och säga ”du är värdefull, du duger som du är” ??? Sålänge en inte kan göra det kommer träningen och kosthållningen snarare vara att straffa sig själv än en god viljestyrd gärning gentemot sig själv. Detta skrivet av egen erfarenhet alltså…

To be continued…

Variation för välmåendets skull!

Då någon frågar mig vad mitt mål med träningen är svarar jag alltid att må bra och upprätthålla en stark kropp som ska orka med mitt fysiskt tunga arbete. Att experimentera och prova på nya utmaningar i gymmet är ett stort intresse jag har som dessutom går hand i hand med mitt jobb, och jag strävar alltid efter att få träningen att kännas eftersom jag själv inte får så hemskt mycket ut av alla de jumpapass jag instruerar varje vecka i träningsväg. Visst kommer svetten fram (beroende på pass) men efter 11 år som instruktör så har min kropp vant sig vid de högintensiva puls höjande passen varför även jag bör vara mån om att ta hand om mig själv för att inte drabbas av belastningsskador.

De flesta tror dock att ifall en har ett så fysiskt arbete som jag så behöver en inte fundera på någon extra träning… Men hur är det då med exempelvis lokalvårdare, sjukvårdspersonal, byggarbetare och rörmokare som också är fysiskt utmanande jobb? Alla är de yrken som utmanar utövaren fysiskt, och alla utför vi vårt jobb vardagligen vilket innebär att vi gång på gång upprepar samma rörelsemönster enligt vad vårt arbete kräver av oss. Detta innebär att våra kroppar vänjer sig vid dessa rörelsemönster och stärker sig för att klara av utförandet av de specifika arbetsuppgifterna, vilket betyder att det är samma strukturer som ständigt belastas oberoende av hur god ergonomi vi har! Det samma berör, hör och häpna, även toppidrottare!

Det är här vikten av att vårda och sköta om sin kropp kommer in i bilden! All typ av träning är bra men en bör komma ihåg att kroppen mår bäst av variation! Våra kroppar är skapta för att vandra, klättra, simma, jaga, försvara sig/slåss mot fiender, bygga, bära… Inte enbart gå, springa, hoppa höjd, sparka fotboll eller kasta frisbee. Att träna ensidigt kan nämligen leda till belastningsskador liksom ett ensidigt arbete.

Det är återigen styrketräningen som jag vill lyfta fram i detta inlägg! En varierad, välportionerad styrketräning utförd med rätt teknik är den absolut bästa medicinen för kroppen. Då menar jag inte enbart i förebyggande syfte utan även som rehabilitering. Medans konditionsträning utmanar och stärker andnings- och cirkulationsorganen så utmanar och stärker styrketräningen kroppens muskulatur vilket har en hel massa positiva hälsoeffekter. Än mer med tanke på att människan börjar ”tappa muskulatur” redan efter 20-/30- års åldern talar för att en mår bra av att träna och upprätthålla sin muskelmassa eftersom denna process kan bromsas oerhört med styrketräning. Det samma gäller skelettets bentäthet som även påverkas av processer i kroppen med stigande ålder, speciellt för det kvinnliga könet… En kan ju fråga sig vad förtvinade muskler och ett skört skelett kan komma att ha för effekter på hälsan…

Dock är det ju helheten som bör tas i beaktande! Beroende på vad var och en har för arbete, hur aktiv en är med vardagsmotion, eventuella sjukdomar, kost och vila påverkar även resultatet av styrketräning. Ifall en lever i en stressfylld vardag där en inte ger sig tid för varken sunda kost intag eller vila så påverkas genast styrketräningens inverkan på kroppen… För vad händer t ex med muskler som inte får vila eller tillräckligt med näring? En kan fundera vad det händer med en bils motor ifall en bara kör, kör och kör utan att stanna för att tanka… Styrketräning ensamt ger heller inte det bestående hållbart goda resultat utan bör utgöra en del av helheten i variationen för välmåendets skull!

(Psssssst! Tar gärna emot tips på vad ni läsare vill att jag ska skriva om! Skriv era önskemål i kommentarsfältet eller skicka mig ett e-post! Tusen tackisar för det!)

SeniorPower på Active Sport Club! 

Vändagen till ära ordnade Active Sport Club ett öppet hus tillägnat den äldre kund gruppen. Detta betyder alltså att det färgglada gymmet var fyllt av hurtiga seniorer, såväl i gymmet som i gymnastiksalen. Dagen inleddes med Seniorjumpa och avslutades med en kort föreläsning angående styrke- och konditionsträningens inverkan på den åldrande kroppen och hjärnan. Även kaffeservering med mingel och tilltugg stod på agendan och dagen kom att bli riktigt lyckad tycker jag! 

Så vad innebär det egentligen att bli äldre? Räcker det med att definiera åldrandet med siffror och lägga till +1 för vart år som går, eller innebär det något mer? Javisst säger jag! Det innebär så hiskeligt mycket mer!!!

Att bli äldre innebär att kroppen genomgår fysiologiska åldersförändringar vilka vid ett visst skede kommer ge upphov till känslan av att kroppen inte orkar som förr och upplevs således vara begränsande. Detta är något som för inte allt för många år sedan ansågs vara omöjligt att påverka men som tur så har forskningen idag kunnat bevisa annat! Dock bör minnas att åldrandet är en komplex process som påverkas av flera olika faktorer,  exempelvis det genetiska arvet, livsstil och miljö.

Idag vet vi däremot att såväl styrke- som konditionsträning har en positiv inverkan på människokroppen såväl fysiskt som psykiskt. Fysiskt innebär det att fysiska strukturer (muskler, samarbetet mellan nervsystemet och musklerna, senor och ligament, skelett, leder och brosk) mår mer än bra av fysisk belastning. Och eftersom kropp och själ verkligen hör ihop betyder det även att de stimulerar respektive begränsar varandra. En sund och aktiv livsstil påverkar alltså inte bara de kroppsliga strukturerna utan bromsar även senilitet samt fungerar förebyggande mot till exempel depression. En stark stomme är alltså en förutsättning för en god hälsa, även då det kommer till att hålla rätt tryck i blodkärlen eller diabetesen i schack!

Några av de aktiva seniorerna som besökte Active Sport Club på Seniordagen.

En vinner alltså massor på att sköta om sin egen kropp och hälsa och det är aldrig för sent att börja! Genom forskning har det klargjorts att även en ”till åren” person kan bli starkare genom styrketräning och på så vis påverka sitt åldrande. Det är faktisk så att en som äldre person snarare befinner sig i träningens guldålder eftersom det är i denna fas i livet som den fysiska träningen absolut har störst effekt på livskvaliteten och du kommer märka av effekterna påtagligt inom mycket kort tid. En vet att det inte bara är de fysiologiska förändringarna i sig som påverkar ens livskvalitet, utan snarare följderna av dessa. Minskad styrka leder till en försämrad funktion som i sin tur förändrar ens sociala roll. En blir ganska ensam ifall den bara stannar hemma på grund av att exempelvis knän och höfter smärtar fruktansvärt vid rörelse. ..

Mera träning åt folket! ❤