Fysisk styrka ett utseende?

Vänster: Naturlig / Höger: Försök till flex

Eftersom jag för en tid sedan delade bilderna på mig här ovan på instagram tänkte jag att jag även kunde bjuda på mig själv och blotta mig lite grann här på bloggen också. Varför jag så gärna vill dela med mig av dessa allt annat än tillgjorda bilder är för att visa vem jag faktiskt är rent fysiskt. En kan väll nästan kalla det den halvnakna sanningen!

Javisst, liksom säkert många redan vet är jag en av många tränings entusiaster som älskar att hålla igång fysiskt med alle handa aktiviteter, varav styrketräningen under några år varit mitt största intresse. Inte nog med det, träningen spelar dessutom en mycket stor roll i mitt jobb (såväl fysioterapi som personlig träning) som dessutom är mitt absolut främsta intresse. För mig betyder alltså träningen (och framförallt styrketräningen) så mycket mer än den där oändliga strävan efter utseendemässiga resultat, något som kan få många inom samma bransch att höja på ögonbrynen. En stor orsak är självklart mitt mindre sunda förflutna (läs: Kroppsfixering) men även min mångsidiga kunskap angående människokroppen som jag kommit att samla på mig längs med åren genom erfarenheter, jobb och studier. Träning för mig är nämligen bland annat källan till avkoppling, stresshantering och inre lugn, samtidigt som det även är stärkande för kroppen, fungerar skadeförebyggande och med rätt portionering dessutom bidrar till att hela skador. De där utseendemässiga resultaten kommer helt enkelt på köpet, och är såklart även beroende av ens kosthållning.

Vad beträffar bilderna kan ni säkert se att jag trots mitt aktiva tränande och mina sunda matvanor ändå inte ”är ägare av” exempelvis några väldefinierade magrutor. Inte ens då jag försöker flexa (bilden till höger) kan en skymta några magrutor! Är detta ett tecken på att jag inte äter sunt nog eller tränar tillräckligt… Kan den där bruden på bilden verkligen lyfta 140 kg då en inte kan skymta en endaste väldefinierad muskel??? Eller spelar verkligen det där utseendet så stor roll då det kommer till styrka och hälsa?

Jag vill med bilderna påminna er om att en persons fysiska styrka inte är beroende av hur väldefinierade muskler en har. Alla har vi olika genetiska och fysiska förutsättningar alltså har endel lättare för att bygga muskler och bränna fett än andra. De resultat någon kan uppnå på tre månader kan innebära dubbelt längre kämpande och större insatser för någon annan. Då det kommer till synliga magmuskler är det inte kanske ens möjligt för alla (åtminstone inte brudar) att ”få fram dem”, ingen skillnad hur mycket en än försöker pina de där armade absen på gymmet eller hemma. Själv är jag just en av dem som aldrig ”hittat mina” fastän jag i mitt tidigare liv gjorde ett och annat tappert försök, något som jag idag inte längre bryr mig om att ödsla min dyrbara energi på. Eftersom jag lyfter så tungt som jag lyfter i marklyft utan att behöva spänna på mig ett åtsittande bälte som hjälp för att aktivera (eller snarare ersätta) korsettens muskulatur är jag mer än säker på att jag har magmuskler så det räcker… Även om de inte syns på ytan! Dessutom fokuserar jag främst på den djupa magmuskulaturen (bålen) i min träning framom den ytliga, vilket också kan vara en orsak till att rutorna lyser med sin frånvaro.

Hursomhelst så anser jag inte fysisk styrka vara någon viss typ av utseende utan kan snarare mätas i mängden vikt en kan lyfta, dra eller pressa med antingen rå styrka eller god teknik och bålstabilitet, en stor skillnad på utföranden som jag kommer beskriva i ett senare inlägg! En bör dessutom vara medveten om att träning för en starkare kropp och träning för att forma kroppen är två helt olika målsättningar och lägger olika krav på såväl kost- som träningsupplägg. Amen!

Mental vs. Fysisk fitness

Som person är jag mycket pratglad (liksom många som stött på mig säkert kan hålla med om) såväl privat som professionellt. Jag helt enkelt bara älskar att diskutera och reflektera med människor om både stora och små ämnen, detta eftersom vi alla upplever och ser olika på saker och ting. En kan lära sig så massor av andra människor, inte minst av deras personliga historier, liksom även jag kan lära och ge massor av mig ”i utbyte”. Det är det som att diskutera innebär, att ge och ta, inte att bara ge och anse att det JAG TYCKER är det enda rätta.

Även om jag jobbar inom den så kallade fitness branschen så är för mig inte de absolut viktigaste byggstenarna till ett sunt leverne träningen eller kosten. Jag förespråkar snarare mental fitness och således våra tankar och upplevelser samt förhållningssätt till oss själva och valen vi gör (bland annat…). Det räcker inte att vi bara gör någonting för att vi vet att det är det enda rätta sättet för att uppnå vissa hälsomässiga mål eller få vissa fysiska resultat med tanke på en bättre hälsa. Ofta är detta tanken vi har då vi ställer oss på startlinjen i väntan på att startskottet ska gå för det maratonlopp vi har framför oss mot en livsstils förändring. Startskottet går då du skridit till handling, exempelvis tagit kontakt med en personlig tränare eller kostrådgivare för att få hjälp med hur du ska börja träna eller vad du ska äta. Men när är du egentligen i mål? Är du i mål bara för att du nått din målvikt eller en viss fettprocent? INTE ifall du frågar mig!

I mål är du då dina val som stöder ett sunt och hälsosamt leverne kommer av ren skär vilja. Du tänker i banor som stöder dig själv och din hälsa och du upplever dig själv och din hälsa som värdefull. Det hela kommer att bli något naturligt, inte ett framkrystat måste. Det samma gäller allt annat i livet, och allt grundar det sig i självkänslan som är kärnan i allt. Var och ens mående och förhållningssätt till sig själv och livet speglar ens självkänsla. Det betyder alltså att en har funnit balans fysiskt, psykiskt och socialt och är till freds med sig själv, alltså ger inte ett uteblivet träningspass eller ett extra kex till kaffet upphov till ångest- och skuldkänslor… liksom en liten vardagsnjutning vore ett massivt felsteg som stämplar en som fet, ful och förlorare!

För att tydliggöra vill jag likna självkänslan vid murbruk. Teglen är i detta fall kosten med alla dess makro- och mikronutrienter, styrketräning, konditionsträning, rörlighetsträning, vila och så vidare… Allt som ”ett sunt leverne” och ”fysisk fitness” innebär. Men vad om du murar upp detta så kallade sunda leverne med ett murbruk som inte kommit att blandas rätt? Vad händer då? Kanske det säger krasch, boom, bang … varpå det bara är att börja mura pånytt, dock förgäves ifall en fortfarande använder samma murbruk.

Liksom fysisk kondition är även mental kondition en färskvara. Det gäller att jobba med och upprätthålla dem bägge ifall den goda konditionen ska hålla i sig. För liksom ens fysiska kondition stöter på törnar i form av sjukdomar så stöter ens mentala kondition, självkänslan, på mångt mycket mer törnar varje dag i vårt ytterst utmanande samhälle. Inte sant? Och vad hjälper det att träna och äta enligt punkt och pricka för att nå en målvikt eller målform ifall en inte kan se sig själv i ögonen i spegeln och säga ”du är värdefull, du duger som du är” ??? Sålänge en inte kan göra det kommer träningen och kosthållningen snarare vara att straffa sig själv än en god viljestyrd gärning gentemot sig själv. Detta skrivet av egen erfarenhet alltså…

To be continued…

Sömn en trendfråga?

Glad påsk på er alla läsare! Här ligger jag i soffan iklädd min smutsiga onepiece och aningen för stora yllesockor och njuter av ledigheten, dag 2 av 3. Så skönt att bara ligga och slappa efter morgonmålet och ladda upp inför dagen som väntar! Hundpromenad, benträning på gymmet och partyparty hör till dagens program som bäddar för en helt PERFEKT dag med andra ord! Och till på det så skiner faktiskt solen för tillfället, LJUVLIGT!

Men nog om det gott folk! Det jag tänkte skriva om idag är huruvida sömn kan komma att vara en trendfråga??? Min tanke kring detta väcktes då jag läste journalisten Magnus Londens kolumn ”När trollmor har lagt de elva små trollen” i tidningen samarbete där han skriver ”att sova gott har utsetts till årets trend”. Londens underhållande sätt att skriva lockar lätt fram leendet på ens läppar men jag kan inte undgå att sucka och skratta åt bara ämnet i sig. Tänk att det mest naturliga och skönaste av alla människans verksamheter och dessutom viktigaste (bortsett från attäta och andas) kan få påverkas av trender. Londen skriver:

Det som hänt är att det ganska nyligen var häftigt, alltså trendigt, för den överpresterande avarten av Homo sapiens  […] att sova litet. Det där att snabbt avverka korta nätter och sedan jobba och umgås sexton timmar i dygnet.

Låter detta bekant för någon?

Själv anser jag att sova tillräckligt är liksom att äta sunt en förutsättning för ett hälsosamt leverne. Men vad innebär det då att sova tillräckligt kanske någon tänker nu?

Ifall en söker på nätet är den rekommenderade mängden sömn för en vuxen människa 6-8 timmar per natt men detta varierar från person till person och påverkas av yttre faktorer. Barn och tonåringar däremot behöver mycket mer sömn medans pensionärer behöver mindre. Hursomhelst så behöver vi sova för att hjärnan och kroppen ska få återhämta sig. I samband med sömn sänks kroppstemperaturen, pulsen, stresshormonerna och blodtrycket. Musklerna slappnar av, annan hormonproduktion sätts igång och immunsystemet aktiveras för att kroppen ska kunna läka sig själv under vilan.

Utöver ålder så påverkas ens sömnbehov av ifall en tränar mycket, är sjuk eller är stressad/stressar. Eftersom dessa faktorer kräver mer återhämtning av kroppen betyder det alltså även att en behöver mera sömn. Och detta, gott folk, är sådant som vi inte kan frångå! Kroppen och knoppen måste få sin vila, annars kommer de säga ifrån med ett irriterat humör, låg koncentration, uttröttade muskler och nedsatt förmåga till prestation. Och detta är bara början ifall en trots dessa ”symtom” försöker köra vidare. Tänk att i flera kilometer försöka köra 120 på motorvägen på första eller andra växeln därför att en inte orkar växla högre… om ens det högre växlarna fungerar… eller kanske en bara inte orkar bry sig…aj aj aj…

Men det behöver ej heller alltid betyda att sömnbrist är åsamkat av egen vilja, alltså att en inte gett sig tiden att sova ut. Många lider av problem med att somna och sova vilket kan grunda sig i olika orsaker liksom stress, oro, arbetstider (skiftesjobb) och småbarn som håller en vaken om nätterna. Sömnlöshet på grund av småbarn hör till föräldraskapet och är något som en som förälder får lov att acceptera. Ifall en upplever skiftesjobbet mycket påfrestande vad gäller sömn och dygnsrytm kan en försöka diskutera med sin arbetsgivare ifall en t ex kunde få mindre natt turer… Ett annat alternativ är att söka sig ett annat arbete med mer regelbundna arbetstider. Ifall stress och oro är det som håller en vaken bör en komma till insikt med vad det är som stressar och oroar en för att sedan skrida till åtgärder och göra sig av med dessa oros- och stressmoment. För tro mig, den perfekta sängen, dynan eller madrassen för flera 100 € kommer inte kunna hjälpa dig sova något bättre ifall något av ovanstående är orsaken till dina sömnlösa nätter.

Det låter så bra då sömn marknadsförs som en gratis hälsotrend. Men hur billigt är det egentligen? Londen skriver:

Eftersom det är en hälsotrend ska det köpas böcker, det ska gås på kurs, det ska mediteras, det ska köpas sömnmusik, det ska köpas te, det ska investeras i bättre säng – det finns alltid något som fås för pengar som gör att du kunde sova bättre.

Amen Londen!!! Detta är precis så som jag även upplever denna hysteri kring sömn och att sova! För mig låter det som om det här med att sova skulle bli en ytterligare stressfaktor ifall en redan lider av stress. Hur sova perfekt liksom? 

Kort och gott!!! Din sömn påverkas av livet du lever då du är vaken! Livet innebär då även allt som försiggår såväl fysiskt som psykiskt, alltså spelar även tankar och känslor en enorm roll! Ifall en av någon orsak mår dåligt måste en alltså själv gå till botten med vad orsaken är och vad kan en göra för att förinta detta illamående! Eller hur? Dessutom hjälper det ej heller att fundera allt för mycket kring sitt sovande och älta kring ifall en sover tillräckligt… Känn efter!!! Känner du dig utvilad??? Därtill så är det inte sömnen ensamt som är avgörande för att en ska känna sig pigg och kry och full av energi, utan kosthållning och träning är ytterst viktiga för en sådan sinnesstämning, vilket dessutom påverkar ens sömnkvalitet! Ifall en enbart försöker sova sig till energi så märker en ganska snart att effekten blir den motsatta, alltså mer trötthet och större sömnbehov. Eller vad tycker ni?

Matlådor…

…och planering av dagens kost intag är inte något enbart ämnat fitness-atleter. För mig hör förberedelser av matlådor till den alldagliga kvälls- eller morgonrutinen och med det även en översikt över dagen med förhandsbestämda måltidstider. Jag ser alltså över min dag och prickar in tider för mellanmål, lunch och middag.

Kanske att någon nu tänker ”Suck och stön, så omständigt! JAG har då minsann inte ork eller lust och allra minst tid att lägga sådär mycket tid på matlagning varje dag!!!”(?) Detta hör i alla fall till de vanligaste kommentarerna jag ofta stöter på då jag besvarar någon angående min kosthållning. En annan kommentar är ”Jag AVSKYR att laga mat!!! Det är det värsta/tråkigaste jag vet!!! I Know,  jag ljuger inte då jag säger att jag själv har haft de här tankarna en gång i tiden! Men det var innan jag visste vad jag egentligen talade om!

För som med allt annat handlar det helt enkelt om ens inställning till saker och ting och vad en är beredd att göra för att 1.Må bra och 2.Få resultat! Orsaken till att jag för x antal år sedan började intressera mig för min egen kosthållning var att jag dagligen led av trötthet och sötsug, båda tydliga tecken på näringsbrist. Allt eftersom jag läst in mig på ämnet kost och till på det studerat till kostrådgivare har jag provat och experimenterat mig fram för att idag kunna konstatera att planering och sunda kostval faller mig naturligt in. Det kräver mig ingen extra energi att fixa matlådor för det hör till min vardag, liksom att storhandla 2 gr i veckan och fixa storkok 2 gr i veckan. Det hela kräver lite planering men sparar enormt mycket tid och energi! För jag har absolut inte tid att stå och kocka en timme per dag då mina arbetsdagar ofta sträcker sig från kl.7/8/9 på morgonen till kl.20/21 på kvällarna med några enstaka hål mitt på dagarna. Matlådor och veckoplanering gör alltså min dag/vecka mycket lättare och mer avstressad eftersom jag vet att jag äter tillräckligt för att orka med arbetsdagen och mina träningspass och jag upplever resultat av att träna! Trötthet och sötsug infaller ytterst sällan, bara om jag inte ätit tillräckligt och med jämna mellanrum.

Det att en gör hälsosamma kostval handlar inte om bantning! Det handlar om att ta hand om sig själv, att värna om sin egen hälsa, något som för människan borde vara en naturlig sak för överlevnad! För än en gång är inte det viktigaste det hur en ser ut på utsidan, utan hur en känner sig!!! Full av energi vs. energi lös,  pigg vs. trött, lätt i kroppen vs. tung i kroppen, fräsch vs. ofräsch. .. Dessa fysiska känslor utgör sedan grund för våra övriga handlingar i vardagen, motivation och prestation! Det att dessutom utsidan blir formad till ens fördel är bara en bonus på vägen!

Ditt livs viktigaste relation…

är relationen du har till dig själv! Ifall du inte är vän med du och ditt kommer det även vara svårt att bygga andra relationer. Det är viktigt att en lär känna sig själv och accepterar det som spegeln visar och att på ett sunt sätt våga göra förändringar ifall om att det är något en önskar ändra på…

Joakim Holmström picture

Sättet en ser på sig själv är ens s k självbild. Eller, det är i själva verket en sammanfattning, en helhetsbild, som beskriver dig och din personlighet på alla plan och ditt sätt att förhålla dig till omvärlden. Denna bild kan för många vara otydlig och mycket svår att greppa eftersom det inte är ett konkret fotografi med bildtext utan en inre bild du har av dig själv. En bild av vad just du är för typ och vad just du bär på för förmågor.

Beroende på område har du alltså olika förmågor. Det är här som självförtroendet kommer med in i bilden eftersom ditt självförtroende är uppfattningen du har om din egen förmåga inom olika områden och påverkar således dina prestationer vid olika tillfällen. En är bra på vissa saker och mindre bra på andra saker helt enkelt.

Hur en känner för sig själv, ens självkänsla, utgör i sin tur grunden för hur en tänker om sig själv. Självkänslan växer sig stark genom att en blir sedd och bekräftad och utvecklas genom uppfattningen att en duger som en är.

Hur var och en ser på sig själv är beroende av alla de positiva och negativa reaktioner en fått mottaga av andra under livets framfart. Våra självbilder kan alltså liknas vid porträtt som målas genom hela livet, alltså är sanningen den att ingen av oss föds med en negativ självbild. Dock har de tolkningar vi gör under våra yngre år, då vi är som mest mottagliga under vår uppväxt, en stor inverkan på hur vår självbild skissats upp…

Typiskt för människan är att vi gärna koncentrerar oss på de sidor hos oss själva som vi upplever vara negativa. Och inte nog med det, vi har dessutom en förmåga att jämföra våra sämre sidor med andras bättre (positiva) sidor vilket i ärlighetens namn är ett ytterst orättvist sätt att bedöma sig själv på! Vi glömmer totalt bort vår egen värdighet, det att JAG ÄR JAG och DU ÄR DU och VI KAN INTE JÄMFÖRAS!

Var och en är sitt eget livs viktigaste projekt och utmaning, och istället för att sträva efter att bli som någon annan bör vi istället lära känna oss själva! VÅGA LÄRA KÄNNA OSS SJÄLVA! Visst, låt dig inspireras av andra men låt dig inte jämföra dig själv med andra! Våga KÄNNA EFTER, för det är dina känslor som är prioritet ett, inte någon annans! Vad vill jag? Vad tycker jag om? Vad känner jag för det här? Varför vill jag göra det här?…

Acceptera dig själv! Var rättvis mot dig själv! Älska dig själv!

Amen ❤

 

 

Knäartros inget hinder för styrketräning!!!

Oj…oj…OJ vad här har varit tyst på sistone! 23 dagar sedan senaste inlägget skrevs, vilket för mig alltså inneburit 23 dagar av konstant program bestående av jobb, ännu mera jobb, studier och dessutom en förkylning på det! Jag har alltså lyst med min frånvaro av helt mänskliga skäl, så strunt samma i det tycker jag!

Efter ett längre skrivuppehåll har jag dock möjligheten att än en gång lyfta fram en härlig smakbit från mitt arbetsliv! Med kundens godkännande har jag här äran att presentera ännu ett livs levande bevis på  styrketräningens goda inverkan på kroppen, i detta fall vad beträffar knäartros och dess fysiska följder. Ifall knäartros (även kallat osteoartrit) låter obekant kan du läsa mer om det här.

Låt mig här presentera Yrsa och hennes egen berättelse! I det skedet jag bestämde mig för att jag ville skriva om Yrsa och hennes träning här på min blogg bad jag henne sammanställa en liten story där hon själv fick beskriva sin resa. Så var så goda och läs Yrsas egna ord!

20161111_084653

Våren 2015 började jag känna av mitt vänstra knä (höger hade redan tidigare varit småsjukt). Jag fick mer och mer ont, till sist haltade jag och hade smärtor på nätterna. Att sitta och köra bil blev nästan omöjligt. Jag åt värkmediciner, men ville hellre ha en annan lösning.

Jag tog kontakt med Janet, för att hon är utbildad fysioterapeut och utbildad personlig tränare. Vi började med att hon undersökte mig. Jag fick mitt knä tejpat, jag fick laserbehandling och även akupunktur. Det blev lite bättre, men det behövdes en läkarkonsultation för att veta vad som var problemet. Fick remiss till privat magnetröntgen, som visade artros och även förslitningar på knäskålen. Menisken var inte heller bra. Ortopeden sade att jag är för ung för att operera in en knäled och ville att jag skulle äta mera värkmedicin och träna. Menisken kunde gott vara kvar, som lite dämpning. Trappor skulle jag undvika…

Så, fick remiss via företagshälsovården till vidare behandling hos Janet. Eftersom jag jobbar inom äldreomsorgen med fysisk belastning ville jag ha träningsprogram även för resten av min kropp – inte bara knäna (styrketräning är SÅÅ viktig när man är över 50 har jag hört). I slutet av maj började jag träning för övre kroppen, enligt ett program som Janet gjort utgående från mina mål och förutsättningar (jag tycker INTE om att rör på mig). Benen fick vänta lite medan knäbehandlingen fortgick. En månad senare kunde jag även genomföra ett benprogram utarbetat för mig.

Det har varit jobbigt att få en rutin med träningen, men det har varit så värt det! Mina knäsmärtor är nästan helt borta, jag behöver sällan värkmedicin och sover bra på nätterna! Jag känner mig rörligare och smidigare i hela kroppen.

Under det här dryga året har jag fått nya program, utarbetade för mig, allteftersom mina muskler blivit starkare. Fortfarande tycker jag inte om att träna, men vet att om jag ”fuskar” känns det i knäna. Så det är bara att fortsätta gå på gym om jag vill hålla mig igång!

20161111_085033

Knäartros är alltså inget hinder för att träna och framförallt inte för att styrketräna! Knäleden, och framför allt brosket i leden, får nämligen sin näring genom att leden används, är i rörelse och belastas. Det finns inga blodkärl i kroppens leder varför ledbrosket istället suger i sig energi från ledvätskan, liksom en tvättsvamp genom att ömsom tryckas ihop och avlastas. Detta innebär alltså att ledbrosket i samband med för mycket vila blir skört och får sämre stötdämpande effekt då det inte tillförs tillräckligt med näring.

Så än en gång en god orsak till att styrketräna! Vi ses på gymmet!