Knäartros inget hinder för styrketräning!!!

Oj…oj…OJ vad här har varit tyst på sistone! 23 dagar sedan senaste inlägget skrevs, vilket för mig alltså inneburit 23 dagar av konstant program bestående av jobb, ännu mera jobb, studier och dessutom en förkylning på det! Jag har alltså lyst med min frånvaro av helt mänskliga skäl, så strunt samma i det tycker jag!

Efter ett längre skrivuppehåll har jag dock möjligheten att än en gång lyfta fram en härlig smakbit från mitt arbetsliv! Med kundens godkännande har jag här äran att presentera ännu ett livs levande bevis på  styrketräningens goda inverkan på kroppen, i detta fall vad beträffar knäartros och dess fysiska följder. Ifall knäartros (även kallat osteoartrit) låter obekant kan du läsa mer om det här.

Låt mig här presentera Yrsa och hennes egen berättelse! I det skedet jag bestämde mig för att jag ville skriva om Yrsa och hennes träning här på min blogg bad jag henne sammanställa en liten story där hon själv fick beskriva sin resa. Så var så goda och läs Yrsas egna ord!

20161111_084653

Våren 2015 började jag känna av mitt vänstra knä (höger hade redan tidigare varit småsjukt). Jag fick mer och mer ont, till sist haltade jag och hade smärtor på nätterna. Att sitta och köra bil blev nästan omöjligt. Jag åt värkmediciner, men ville hellre ha en annan lösning.

Jag tog kontakt med Janet, för att hon är utbildad fysioterapeut och utbildad personlig tränare. Vi började med att hon undersökte mig. Jag fick mitt knä tejpat, jag fick laserbehandling och även akupunktur. Det blev lite bättre, men det behövdes en läkarkonsultation för att veta vad som var problemet. Fick remiss till privat magnetröntgen, som visade artros och även förslitningar på knäskålen. Menisken var inte heller bra. Ortopeden sade att jag är för ung för att operera in en knäled och ville att jag skulle äta mera värkmedicin och träna. Menisken kunde gott vara kvar, som lite dämpning. Trappor skulle jag undvika…

Så, fick remiss via företagshälsovården till vidare behandling hos Janet. Eftersom jag jobbar inom äldreomsorgen med fysisk belastning ville jag ha träningsprogram även för resten av min kropp – inte bara knäna (styrketräning är SÅÅ viktig när man är över 50 har jag hört). I slutet av maj började jag träning för övre kroppen, enligt ett program som Janet gjort utgående från mina mål och förutsättningar (jag tycker INTE om att rör på mig). Benen fick vänta lite medan knäbehandlingen fortgick. En månad senare kunde jag även genomföra ett benprogram utarbetat för mig.

Det har varit jobbigt att få en rutin med träningen, men det har varit så värt det! Mina knäsmärtor är nästan helt borta, jag behöver sällan värkmedicin och sover bra på nätterna! Jag känner mig rörligare och smidigare i hela kroppen.

Under det här dryga året har jag fått nya program, utarbetade för mig, allteftersom mina muskler blivit starkare. Fortfarande tycker jag inte om att träna, men vet att om jag ”fuskar” känns det i knäna. Så det är bara att fortsätta gå på gym om jag vill hålla mig igång!

20161111_085033

Knäartros är alltså inget hinder för att träna och framförallt inte för att styrketräna! Knäleden, och framför allt brosket i leden, får nämligen sin näring genom att leden används, är i rörelse och belastas. Det finns inga blodkärl i kroppens leder varför ledbrosket istället suger i sig energi från ledvätskan, liksom en tvättsvamp genom att ömsom tryckas ihop och avlastas. Detta innebär alltså att ledbrosket i samband med för mycket vila blir skört och får sämre stötdämpande effekt då det inte tillförs tillräckligt med näring.

Så än en gång en god orsak till att styrketräna! Vi ses på gymmet!

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s